EnglishSwedish
22 feb 2016

Nu sover hon i sitt rum

Det är mycket som förändras när man får barn och oftast har man en bild i huvudet om hur man vill att allt ska vara och fungera. Många familjer och även vi hade som regel att barnen inte skulle lära sig att sova i vår säng men samtidigt måste man se till barnens behov och inte bara våra egna. Det finns mycket forskning och teorier om allt men alla barn följer inte ett visst mönster. Det har jag lärt mig av min egen dotter.

Ni som följt min resa här på bloggen har fått läsa ett flertal gånger där vi försökt få Nathalie att sova i sin egen säng utan att vi ska behöva sova med henne i sängen. Barn behöver närhet och alla barn kräver det på sitt sätt. Nathalie var inte det barnet som gärna hoppade i vår famn för att mysa under dagarna, tvärtom hon var alltid på upptäcksfärd och ville aldrig sitta still. Hennes stund av närhet ville hon ha när hon skulle sova, då ville hon ha mamma och pappa vid sin sida och helst hela natten. Jämför jag med lillebror så har han alltid myst och varit i behov av närhet under dagarna men aldrig under natten. Han har sovit i sitt rum, i sin egen säng hela nätter sedan han var liten och vi har aldrig haft större ”problem” med hans sömn.

Vi testade verkligen ALLT med Nathalie, i flera perioder och fler än tre dagar som alltid rekommenderas mer eller mindre när man ska avvänja barnen något. Till slut sa jag att jag tänker inte låta min dotter gråta och skrika efter mig pga alla dessa råd och tips som faktiskt inte fungerar för alla. Jag menar efter fem, sex dagar så var det samma sak. Som småbarnsföräldrar behöver man sin sömn för att orka och min dotter behöver få somna tryggt så till slut sa vi att hon får helt enkelt sova hos oss tills hon bestämmer sig för att VILJA sova själv. Och Nathalie är en väldigt bestämd tjej. Om hon inte bestämmer sig för det hon vill göra så går det inte att påverka henne.

För ca en månad sedan ville hon att vi skulle köpa Frost sängkläder till henne. Lovar du att sova i ditt rum då frågade vi henne? ”ja mamma jag lovar” så höll hon på i ca två veckor men höll aldrig sitt ord. Vi tvingade inte henne och lät hennes täcke och kudde vara klädda med Frost. Sen en dag så stod vi i hennes rum och tog på oss pyjamas och då sa hon ”denna gång lovar jag att sova själv mamma”.

Sen dess (i snart två veckor) har hon sovit i sitt rum, helt själv, hela natten och vi behöver inte heller sitta bredvid henne vid sängkanten tills hon ska sova utan hon lägger sig helt själv. Det har hänt att hon går upp under natten men aldrig hysteriskt eller ber om att få komma in till oss utan vi går in till henne, pratar med henne, pussar henne och så somnar hon om.

Helt plötsligt har jag och maken mycket tid över på kvällen nu och det känns riktigt skönt att båda barnen sköter sig själva under natten. Vem vet kanske vi kan tänka oss en tredje i framtiden hehe 🙂

♦ ♦ ♦

20140524-082947-30587802

Visst är det mysigt att ha barnen bredvid sig men ryggen tar stryk och man vill att barnen ska kunna sova i sina rum på egen hand. Nu känns vår säng plötsligt stor igen hehe och inte vaknar vi till och behöver flytta henne när hon kan vrida och vända sig runt i sängen..Bilden säger nog en del 🙂

1 Comment
  • Pauline
    februari 25, 2016

    Det låter som sunda tankar, vi kör på samma sätt med vår son 🙂

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *